Klicka på ett foto för att se en större version.
Kännetecken:
- Hatten är halmgul, sandfärgad när den är torr, brunare när den är fuktig. Som fuktig är den mycket klibbig. Ofta har nedre delen av hatten en mörkare nyans. Mer brågrå än övre delen. Hatten har formen av en kyrkklocka som buktar inåt längst ner. Äldre exemplar blir ofta mer konformade (expanderande med tiden). Hatten har ofta, men inte alltid en liten topp längst upp.
- Foten är lång och ofta krokig eller böjd. Den är Ljus, nästan vit när den är torr, men mörkare mer gråskinande till ljusbrun om det är fuktigt ute. Mycket fibrig. Man kan linda den runt ett finger utan att det går av helt. Om man klipper itu den så blottas en vit innerkärna. En stund efter plockningen kan nedre delen av foten bli lite blåfärgad, dock inte alltid, eller på alla exemplar.
- Skivorna är mörkt brungrå, ofta med en violett ton som beror på att sporerna är just violetta. De allra yngsta exemplaren har en gråare färg. Skivorna går från hattens ytterkant i en kraftig vinkel upp i hatten till foten. Inte i 90 graders vinkel mot foten.
- Habitatet är näringsrik gräsmark. Man kan hitta dom i ruffen på golfbanor (endast banor där gödningsmedel med svampgift inte används) och andra gräsområden. Ställen som varit betesängar sedan lång tid tillbaka och är så stora att de inte är helt nerbetade av djuren är mycket bra eftersom toppisarna gillar välgödslad mark. En hög halt guldspärrmossa (Campylium stellatum) i gräset är ofta förekommande. Ängar med grästuvor av längre gräs bland det korta gräset är ofta bra ställen.. Fler foton på ängar finns i Denna tråden på MM.
- Säsongen kommer på hösten när medeltemperaturen lägger sig under 15 grader. Den sträcker sig fram tills dess att det varit flera frostnätter i rad. Med andra ord mellan Mitten/Sen-Augusti till början/mitten av November, lite beroende på var i landet man bor. I norr börjar och slutar säsongen tidigare, längst i söder senare. Enstaka exemplar kan kommer redan på sommaren (Juli/Augusti) men det finns ingen anledning att ge sig ut och leta vid denna tiden.
Se även Magiska Molekylers wiki
Tecken på att dina svampar INTE är toppslätskivlingar:
Klicka här för foton och information om dom vanligaste förväxlingsarterna.
Det finns även en del andra giftiga och oätliga arter. Lägg märke till att listorna är långt från kompletta och foton kan i vissa fall vara felaktiga. Ät aldrig svampar du är osäker på. Var MYCKET noga med identifieringen!
- Hatten är INTE formad som ett "tefat" eller en halvmåne. (mycket sällan hittar man ändå ett och annat exemplar som har den formen, men då enbart övermogna eller snigelangripna svampar. En på hundra svampar kanske har den formen.) På grund av hattens "omslutande" form så sticker skivorna INTE ut under hattens underkant.
- Den lilla toppen på hatten finns hos många svampar. En topp på hatten gör INTE automatiskt svampen till en toppslätskivling.
- Toppslätskivlingen har INTE vita, orange, ljusbruna eller andra ljusa färger på skivorna som finns på hattens undersida.
- Foten är INTE mörkbrun (men kan vara ljust brunaktig på mycket blöta exemplar). Den är inte ihålig.
- Växer INTE i skogen eller på höodlingsfält. Sällsynta på vanliga gräsmattor (nylagda gräsmatta-på-rulle sägs vara bättre). Ängar med mycket blommor och växter som inte är gräs brukar inte vara gynnande miljöer för toppslätskivlingen.
Förstår du inte så gör jag det ännu tydligare på dessa bilderna, där jag visar vad du ska leta efter när du identifierar en toppslätskivling: (klicka för större bilder)
Här är 2 foton på torkade toppslätskivlingar
Foto 1
Foto 2
|
 |
Här ovan visar jag den klibbiga hinnan (eng: pellicle) som finns på hattarna. Den gör hatten klibbig när den är fuktig.
Ett bra identifieringstips. Flera andra svampar har också hinnan, men inte panaeolus som är en vanligt släkte med förväxlingsarter.
En observation jag gjort genom åren är att man kan plocka ängarna helt rena vilket ger negativ skörd nästa år, dvs det blir mindre.
Gör man så ett par år så utrotar man dom. Ett tips är därför att lämna kvar alla små svampar som är så små att de knappt hunnit öppna sin hatt
och rikta in dig mer på att plocka de stora som redan hunnit släppa ifrån sig många av sina sporer.
På det sättet ser du till att din äng kommer att producera mycket svamp även nästa år.
Hur hittar man bra ängar då? Först och främst ska man hitta ängar med tjocka gröna mattor av färskt gödslat gräs. Lite klöver och guldspärrmossa (Campylium stellatum) skadar inte och återfinns ofta vid toppisställen, men är det mycket andra örter eller gräs som växer glest eller
för högt så är chanserna till toppisfynd mindre. På vissa ängar växer toppslätskivlingen i tuvorna med högre gräs (rator) och på andra torrare ängar återfinns dom på ställena med det kortbetade gräset.
Spana efter andra små svampar i gräset där du letar. Hittar du inga andra svampar på ängen så hittar du förmodligen inte några
toppisar heller. Svampar man ska spana efter är exempelvis arter i släktena Conocybe och Panaeolus. Ingen av dom är en garanti på toppslätskivlingens närvaro, men en av indikatorerna.
Till sist vill jag varna för alla oseriösa identifierare på Flashbacks forum. Det är extremt få personer där som har kunskap om det dom pratar om. Många felaktiga identifieringar och spridning av desinformation/myter pågår där.
Sök er hellre till Magiska Molekyler för att finna information om psykedeliska droger.
Mer information om toppslätskivlingen och andra svampar finns här!
