Fler foton från knarkkorven hittar du här
Titta även igenom denna gigantiska samlingen med foton

IDENTIFIKATION

Kännetecken: Hatten är halmgul, sandfärgad när den är torr, brunare när den är fuktig. Som fuktig är den mycket klibbig. Ofta har nedre delen (kanten) av hatten en mörkare nyans än övre delen som den får av sporerna. Hatten har formen av en kyrkklocka som buktar inåt längst ner. Äldre exemplar blir ofta mer konformade (expanderande med tiden). Hatten har ofta, men inte alltid en liten topp längst upp, som en bröstvårta. Foten är lång och ofta krokig eller böjd. Den är Ljus, nästan vit när den är torr, men mörkare mer gråskinande till ljusbrun om det är fuktigt ute. Mycket fibrig och "gummiband-känsla" av att ha den i handen. Man kan linda den runt ett finger utan att den går av helt, även om den kan spricka upp. Om man klipper itu den så blottas en vit innerkärna. En stund efter plockningen kan nedre delen av foten bli lite blåfärgad, dock inte alltid, eller på alla exemplar. Skivorna är mörkt brungrå, ofta med en violett ton som beror på att sporerna är just violetta. De allra yngsta exemplaren har en gråare färg p.g.a omogna sporer. Skivorna går från hattens ytterkant i en kraftig vinkel upp i hatten till foten. Inte i 90 graders vinkel mot foten. Habitatet är näringsrik gräsmark. Man kan exempelvis hitta dom i ruffen på golfbanor (där svampgift inte används) och andra stora näringsrika gräsmattor, ofta klippta med åkgräsklippare. Ställen som varit betesängar sedan lång tid tillbaka och är så stora att de inte är helt nerbetade/nedtrampade av djuren är ofta bra. Exempel på habitat.. Fler foton kan ses i denna tråden på MM. Säsongen kommer på hösten när dygnets medeltemperatur lägger sig under 15 grader. Den sträcker sig fram tills dess att det varit flera frostnätter i rad. Med andra ord mellan Mitten/Sen-Augusti till början/mitten av November, lite beroende på var i landet man bor. I norr börjar och slutar säsongen tidigare, längst i söder senare. Enstaka exemplar kan titta upp redan under sommaren (Juli/Augusti) men det finns oftast ingen anledning att ge sig ut och leta så tidigt som Juli. Den första flushen på sensommaren när man fortfarande kan gå i tröja eller T-shirt kan dock vara givande. Läs även artikeln om Psilocybe semilanceata i Magiska Molekylers wiki Några tecken på att dina svampar INTE är toppslätskivlingar: Läs igenom sidan med information om vanliga förväxlingsarter, en del av dessa är t.o.m psykoaktiva. Se även sidan med andra giftiga och/eller oätliga arter. Observera att listorna är långt från kompletta och foton kan i vissa fall vara felaktiga. Ät aldrig svampar du är osäker på. Var MYCKET noga med identifieringen! Hatten är INTE formad som ett "tefat" eller en halvmåne. (mycket sällan hittar man ändå ett och annat exemplar som har den formen, men då enbart övermogna eller snigelangripna svampar, eller som har växt konstigt igenom gräset. En på hundra övriga exemplar kanske har den formen.) På grund av hattens "omslutande" form så sticker skivorna INTE ut under hattens underkant. Den lilla toppen på hatten finns hos många svampar. En topp på hatten gör INTE automatiskt svampen till en toppslätskivling. Toppslätskivlingen har INTE vita, orange, ljusbruna eller andra ljusa färger på skivorna som finns på hattens undersida. Foten är INTE mörkbrun (men kan vara ljust brunaktig på mycket blöta eller gamla exemplar). Den är inte ihålig (det finns ett hål, men extremt smalt och knappt märkbart). Växer INTE i skogen (undantaget stigar med mycket gräs). De är även relativt sällsynta på vanliga gräsmattor. Nylagda gräsmattor som kommer på rulle sägs vara bättre, samt gräsmattor angränsande till gammal betesmark). Ängar som domineras av blommor och örter brukar inte vara gynnande miljöer för toppslätskivlingen, samma sak med mark som blivit väldigt nedtrampad så den blivit lerig. Växer INTE från trä, jord, mull eller dynga (extremt ovanliga undantag finns i det sistnämnda fallet) Förstår du inte så gör jag det ännu tydligare på dessa bilderna, där jag visar vad du ska leta efter när du identifierar en toppslätskivling: (klicka för större bilder) Här är två foton på torkade toppslätskivlingar. Observera att det är extremt svårt att identifiera svampar som torkat eftersom de ändrar både färg och utseende. Därför bör man inte använda torkade svampar vid en identifiering, metoden är väldigt osäker Foto 1, Foto 2

Här ovan visar jag den klibbiga hinnan (eng: pellicle) som finns på hattarna. Den gör hatten klibbig när den är fuktig. Ett bra identifieringstips. Flera andra svampar har också hinnan, men inte panaeolus som är en vanligt släkte med förväxlingsarter.

En observation jag gjort genom åren är att man kan plocka ängarna helt rena vilket ger negativ skörd nästa år, dvs det blir mindre. Det är en naturlig orsak av att man stör reproduceringen när "sporspridarna" avlägsnas från platsen. Gör man så under några säsonger så blir de näst intill utrotade och tar flera år att återhämta sig. Ett tips är därför att lämna kvar alla svampar som är så små att de knappt hunnit öppna sin hatt och rikta in dig mer på att plocka de stora som redan hunnit släppa ifrån sig många av sina sporer. På det sättet ser du till att din äng kommer att producera mycket svamp även nästa år.

Det finns en myt om att man ska knipsa av fötterna med fingrarna istället för att rycka/dra upp svamparna, anledningen påstås vara att mycelet annars skadas. Det finns inga belägg för att det stämmer. Skadan av avryckta trådar är därmed obetydlig, svampar kan inte liknas med växter som skulle skadas/försvinna om man drog upp plantan med rötterna. Mycelet är ett tjockt nätverk med många sammankopplingar, ett avbrott dödar ingenting, det skapar bara separata mycel. p> Hur hittar man bra ängar då? Först och främst ska man hitta ängar med tjocka gröna mattor av färskt gödslat gräs. Vitklöver och gräshakmossa (Rhytidiadelphus squarrosus) återfinns ofta i gräset vid bra toppisställen, ibland med mycelet fäst mot mossan. Mossan skall dock inte dominera. Ängar som är väldigt rika på örter eller där gräset helt enkelt växt för högt brukar inte vara bra. På vissa ängar växer toppslätskivlingen främst i grästuvor med Tuvtåtel (Deschampsia cespitosa) som ofta kallas "rator" för att korna undviker att beta ner dom helt. På andra ängar återfinns svamparna främst bland det kortbetade färska gräset där dom blir mindre men kan återfinnas i höga antal. Spana efter andra små svampar i gräset där du letar. Hittar du inga andra svampar på ängen så hittar du förmodligen inte några toppisar heller. Svampar man ska spana efter är exempelvis arter i släktena Conocybe och Panaeolus. Ingen av dom är en garanti för toppslätskivlingens närvaro, men en stark indikator.

Kom ihåg att "viljan" att ha hittat rätt art ofta överträffar förnuftet och det kritiska sinnet. Har du hittat svampar som bara "nästan" ser ut som toppisar så är det med största sannolikhet fel.

Vill du underlätta identifieringen om du frågar andra om hjälp så är det en fördel om du 1) Har med dig kamera ut där svamparna fotas i sitt habitat. 2) Fotograferar både över och undersidan. 3) Fotograferar med bra fokus i naturligt ljus (ej glödlampa eller mörkt rum). Ha som rutin att ta flera foton av varje "motiv" så kanske något blir bättre än de andra. Den sämsta typen av foton är suddiga, tagna från ovanperspektiv med en usel mobiltelefon i dunkelt ljus och svamparna tar upp 1/10-del av bildens yta. Undvik sådant. Bra foton är ett måste för att få hög identifieringssäkerhet!

Jag vill även varna för oseriösa identifierare på Flashbacks forum. Det är få personer där som besitter goda kunskaper i ämnet, och det förekommer en viss grad av felaktiga identifieringar och spridning av desinformation/myter som inte är så bra... Sök er hellre till Magiska Molekylers forum för att finna information om psykedeliska droger och få tveksamma svampar identifierade.

Mer information om toppslätskivlingen och andra svampar finns här!