Snabbt kan man beskriva odlingen såhär:

Några svåra odlingstekniska termer är markerade med tjock stil för att man lätt ska hitta dom igen senare. En sporspruta (doseringsspruta med vatten och svampsporer) tillverkas av 1/10 - 1/4 av ett sporavtryck (avtryck som bildas när en färsk svamphatt som ligger på ett papper i ett dygn). Substratet (odlingsmedium som består av exempelvis kokade popcorn eller råris) läggs i glasburkar och steriliseras (bakterier/sporer dödas) ett flertal gånger med en tryckkokare. När steriliseringen är färdig och burkarna svalnat så sprutas sporerna in i substratet. Insprutningen kallas inokulering. Sedan får burkarna stå i en omgivningstemperatur på 28 grader i upp till 2 veckor tills substratet blivit fullständigt koloniserat (tagits över av svampmycel). Sedan hälls mycelet i rengjorda plastburkar och täcks med ett par cm steriliserad 50/50 blandning av fuktig jord och vermikulit. Nu har vi en burk som på svengelska kallas caseing. Burken ställs i mörker med locket på igen. Efter ett par dagar när mycelet precis bryter igenom jorden på flera ställen är det dags för fruktfasen. Då ställs caseingen med öppet lock i en odlingskammare som oftast är en stor plastlåda med transparent lock. Caseingen ställs där den får vanligt dagsljus och temperaturen sänks till rumstemperatur och luften byts regelbundet minst ett par gånger om dagen. Efter några dagar till en vecka börjar pinningen (då små små svampar bildas på ytan). 4 till 5 dagar senare brukar svamparna vara färdiga att skördas, de ska helst plockas precis innan hatthinnan släpper för högst potens. Sedan torkas de på ett papper i några dagar tills de är helt torra för att förpackas och läggs i frysen för framtida bruk. Frysen förhindrar nerbrytningen av psilocin och psilocybin. Annars blir svampen helt värdelös om den inte ska ätas under det kommande halvåret. Om man vill så kan man äta svampen färsk. Då är den starkare. Dock är det svårt att planera tripparna efter flusharna. Gillar man inte smaken fungerar svampthe jättebra. Psilocinet som inte hunnit brytas ner ger trippen en mäktig boost! Läs om fler tillagningsmetoder här. Detta var första flushen (översättningen är svår men kan liknas vid blommingen). Varje flush kommer med ca en veckas mellanrum, i slutet med längre mellanrum. Har man tur kan man få upp till 7 flushar. Efter 3:e flushen brukar det bara enstaka eller några få svampar per flush.

Odlingen är ganska enkel när man väl kommit förbi den kritiska fasen i början när sporerna ska utveckla mycel i ett substrat. Det är då risken för Kontaminering (oönskade bakterier och mögel) är som högst. Men har man varit noga med renligheten och steriliteten så brukar det gå bra.

Här följer en slideshow som visar P. cubensis liv. Från en spor på 10 micrometer till svampar på storlekar mellan 10 och 30 centimeter.

klicka här för att se slideshowen

Ni som inte vill se hela slideshowen får här se 4 stadier.

• Inokulering på den första bilden
• Välmående mycel på andra bilden
• Små svampar visar sig på den tredje bilden. Ca 1 dag gamla.
• En skördad svamp i jämförelse med en tändare på fjärde bilden. En stor svamp som plockades från en hästbajsodling.

BAJSODLING I bildguiden ser ni att det är hästbajs som svamparna växer på. Saken är den att bajs från växtätare (hästar/kor/elefanter,etc) är kanonbra för svamparna... man skulle kunna vara lite vitsig och säga att det blir SKITBRA! Hästbajs är lite lättare att arbeta med än kobajs. Det är inte lika ofta man hittar koskitar som är torkade rakt igenom och samtidigt så "nylagda" att växter inte börjat växa i dom. Koskit måste dessutom blandas ut med halm för att svampen ska bli riktigt glad. Elefantbajs sägs vara väldigt bra om man nu skulle bo nära en djurpark och har bra kontakter. Man kan ju hämta någorlunda färskt bajs och torka det på balkongen/gräsmattan om det inte redan finns torkat bajs.

Knarkkorvens Hästbajs-tek: Stick ut till en ridskola, travbana eller något annat ställe där du kommer att hitta hästbajs. Plocka enbart de torra klumparna som legat i solen länge, de är mer gulbruna och genomtorkade än de färska. Plocka inte skit som är har brun klibbighet i mitten när man bryter dom itu, den skiten kommer inte mycelet att tycka om! Väl hemma så finfördelar du hästskitarna till små flingor. Lägg aluminiumfolie på en ugnsform och sprid ut hästbajsflingorna på den. Häll på lämplig mängd vatten för att göra den torkade skiten fuktig men inte genomblöt. Lägg aluminiumfolie över hela formen. Ställ in den i ugnen. 100 grader ska ugnen vara uppvärmd till och ugnsformen måste stå inne i minst en halvtimma. Jag brukar köra med 40-45 minuter. Det luktar lite äckligt och ugnen kan ge bajseftersmak på framtida maträtter så rengör den efteråt. Tag ur ugnsformen från ugnen och låt den svalna till rumstemperatur. Blanda ihop lämplig mängd väteperoxid med vatten i en sprayflaska. Tvätta händer och armar noga, Rengör din arbetsyta och dina verktyg med klorinlösning. Tag bort alu-foliet, börja spraya på och vänd runt lite grand så att allt blir fuktigt samtidigt som du sprayar. Tag fram en burk med mycel (eller en gammal caseing som du skrapar bort ytlagret på och sprayar med väteperoxidvatten) Finfördela mycelet till små bitar som du blandar ut med hästbajsflingorna i ugnsformen. Häll över till lämpliga plastbackar rengjorda med exempelvis klorin. Häll i ett lager på 5-10cm och platta till försiktigt (väldigt lätt, mest så att det ska bli jämt) och sätt på locket. Låt mycelet sprida sig. Kan ta allt från några dagar till ett par veckor. Bäst är om omgivningstemperaturen är exakt 28 grader. När mycelet koloniserat allt hästbajs är det dags att lägga på ett caseinglager: Blanda 50% jord och 50% vermikulit i en ugnsform, häll på ett lämplig mängd vatten och sätt alu-folie över. In i ugnen, 100 grader i en halvtimma. Låt svalna till rumstemperatur efteråt. Om inte blandningen är tillräckligt fuktig, spraya på väteperoxidvatten. Lägg ett jämnt lager, ca 1-2 cm över det koloniserade hästbajset. Sätt på locket och titta till någon gång varje dag tills mycelet bryter igenom jämt på flera ställen i lådan. Då är den färdig för fruktfasen. Följ lämpliga guider.... En klump hästbajs från frysen Finfördelad Snart helt koloniserad Mycel som växer på hästbajset Att ni ska ha plastbacken i mörker från att mycelet börjar kolonisera hästbajset tills att det brutit igenom på 5-10 ställen av caseingen är väl självklart för alla va? Lufta en gång varannan dag också och spraya på lite väteperoxidvatten om det inte håller rätt fuktighet... Kontamineringar: Alla mina hästbajsodlingar har fått cobweb, men jag har sprejat på lite väteperoxid och det har hjälpt. Den senaste odlingen trodde jag skulle gå åt helvete p.g.a detta men mycelet tog över och allt slutade lyckligt ändå. Släng med andra ord inte din odling om du märker att det bildats cobweb. Starkt ljus, större luftombyte och väteperoxid är lösningen. Knarkkorvens micro-tek. Lämplig för att återuppliva en gammal caseing som inte ger svamp längre. Finfördela hästskit och lägg på ett fat. Micra på högsta effekt i en till två minuter. Spraya på rikligt med väteperoxidvatten och lägg sedan skiten på din caseing. Ett lager på ett par centimeter är ok. Om man vill kan man annars finfördela mycelkakan och blanda med bajset. Glöm inte tvätta händerna noga innan! För bästa tillväxt låter du odlingsbacken stå i mörker tills mycelet bryter igenom. Sedan ställer du ut den i odlingsutrymmet igen. Övrigt: Hästskit i ugnen luktar inte så farligt. Stäng dörren till köket och öppna ett fönster bara. Micring luktar betydligt starkare. http://forum.magiskamolekyler.org/index.php?showtopic=10231