Skador och risker med Cannabis

Cannabis är inte helt ofarligt. Man kan få skador på kropp och psyke av ett överdrivet bruk.

Psykoser: Även dom det bara finns ett 100-tal konstaterade fall av cannabispsykoser i Sverige (Källa: Droger A-Ö) i förhållande till Sveriges 200000 cannabisrökare (2% av befolkningen) så kan psykoser inträffa. De kan vara allt från några dagar till flera veckor i de fall som finns rapporterade. Om det är cannabisen som är orsaken eller om det finns latenta psykiska sjukdomar i släkten som ändå hade brutit ut förr eller senare är osäkert. Det man vet säkert är att psykoser är ovanliga. Men eftersom psykoser är knarkmotståndarnas huvudargument mot cannabis så är det inte helt ovanligt att man hör talas om personer som säger sig fått psykoser, även om detta i flertalet av fallen är inbillning. En person som drabbas av en psykos är ofta inte medveten om det själv. Därtill har symtomen gått över efter ett par timmar, även det gör det svårare att klassa upplevelsen som en psykos. Panikångest är nog ett lämpligare begrepp för dessa fall. Utlösta av cannabisen i sig, eller psykospropaganda? Förmodligen en kombination. Läs mer om psykoser här

Schizofreni: Schizofrenidebatten ger inte så mycket klarhet. Ett visst statistiskt samband mellan schizofreni och cannabis finns, men cannabisförespråkarna ställer sig undrande till om det är ett bevis på att substansen orsakar schizofreni, eller om orsaken kan vara att personer med latent schizofreni söker sig till cannabis i ett försök till självmedicinering. Av mina samtal med personer innom missbruksvården framgår ett tydligt samband mellan avsaknaden av mentalsjukhus och ett ökat droganvändande (självmedicerande) i samhället. Det är inte svårt att tänka sig att personer med latenta psykiska sjukdomar mått dåligt eller känt sig annorlunda innan de blivit diagnoserade och mer eller mindre medvetet sökt sig till olika droger för att lindra symtomen. Risken för en kronisk cannabisbrukare att drabbas av schizofreni sägs vara 6 gånger högre än för personer som inte använder cannabis.

Cancer/Bronkit/Emfysem i andningsorganen: Problemen som alltid uppstår när man inandas brända organiska material är en självklarhet och går inte att bortförklara. Rökning orsakar cancer, bronkit, emfysem och andra otrevligheter. Om man väljer att röka cannabisen så utsätter man sig för en hälsofara. Men det finns ju alternativa sätt att inta cannabis. Antingen oralt eller via vaporisering av THC:n. Tyvärr går det åt större mängd, och pris/tillgång på cannabis (en orsak av att det är olagligt) gör att det blir mer ekonomiskt att fortsätta röka cannabisen.

Amotivation: Ingen myt, den är högst verklig och uppstår av cannabisen. Men den kommer först när man röker varje dag och har gjort det en längre period. Fenomenet som inträder är att man blir passiv och mindre motiverad att göra saker. Man är för trött, orkar inte eller vill inte göra någonting. Amotivation kan inte användas som argument mot de som bara röker en gång i veckan eller mer sällan. Och det gäller inte ens för alla daglig-rökare. Vissa kan vara väldigt aktiva och stämmer inte in på bilden av personen som spenderar all sin tid ensam i lägenheten, görandes ingenting.

Hjärnskador: Det brukar ibland hävdas att cannabis ger hjärnskador. Detta budskapet har narkotikamotståndarna hållit som huvudargument sedan 70-talet, men man hör det mer sällan nuför tiden. Detta eftersom att ingen ny forskning lyckats ge samma resultat som den ursprungliga forskningen av Robert Heath. Han gjorde under slutet av 70-talet experiment på fyra rhesus-apor (1) och kunde påvisa att dom fick hjärnskador av cannabisrökningen. Han kritiserades senare hårt av flera tunga institutioner (Institute of Medicine och National Academy of Sciences) p.g.a. forskningens uppenbara brister och ovetenskapliga metoder. Bland annat så användes bara 4 apor i studien, de fick inandas rök motsvarande 60 jointar genom gasmasker som satt fast på huvudet (kolmonoxiden i röken och bristen på syre hade räckt för att ge hjärnskador), samt att Heath inte ens lyckades se skillnaden mellan frisk och skadad aphjärna. En senare studie av National Center for Toxicological Research (NCTR) (2, 3) på 64 rhesus-apor där dom fick cannabis dagligen eller varje vecka under ett år kunde inte påvisa strukturella eller neurokemiska skador eller förändringar i hjärnan. 1. Heath, R.G., A.T. Fitzjarrell, C.J. Fontana, and R.E. Garey. "Cannabis sativa: Effects on brain function and ultrastructure in Rhesus monkeys," Biological Psychiatry. 15:657-690, 1980. 2. (Slikker, William Jr. et al. "Behavioral, Neurochemical, and Neurohistological Effects of Chronic Marijuana Smoke Exposure in the Nonhuman Primate" in "Marijuana Cannabinoids Neurobiology and Neurophysiology,'' Laura Murphy, Andrzej Bartke ed. Boca Raton, FL: CRC Press, 1992. 3. li, Syed F., Glenn D. Newport, Andrew C. Scallet, Merle G. Paule, John R. Bailey, William Slikker, Jr. "Chronic Marijuana Smoke Exposure in the Rhesus Monkey IV Neurochemical Effects and Comparison to Acute and Chronic Exposure to Delta-9-Tetrahydrocannabinol (THC) in Rats" Pharmacology, Biochemistry & Behavior, 40: 677-682. 1991.)

DNA-skador, fosterskador och infertilitet Men Sveriges befolkning har hört argumenten om hjärnskador. De har även hört pratet om DNA-skador, fosterskador och infertilitet, som också var starka argument för några årtionden sedan, fastän dessa hälsofaror aldrig kunnat konstateras mer än i någon enstaka myndighetssponsrad studie. Trots att dessa myter inte framförs lika starkt som tidigare så sitter dom ändå kvar hos alla som har lärt sig dom i skolan.

Man har kunnat påvisa att spermier hos en manlig cannabisbrukare är "slöare" än för ickebrukare, men detta är ju inte infertilitet eftersom dom fortfarande kan befrukta ett ägg. Hos kvinnor kan ett kroniskt cannabisbruk göra att mensen uteblir. Den kommer dock tillbaka efter att man minskat bruket/lagt av det helt. Om cannabis kan ge fosterskador är förmodligen även det en myt. Den bygger på forskning gjord på möss, som gav resultat i form av onormal tillväxt av fostret, vissa kroppsdelar var opropotionerliga, etc. men jag har inte lyckats få tag på uppgifter hur mycket THC som mössen fick under graviditeten. Det jag dock hittade var en stuide från Danmark:

Cannabis and pregnancy by Balle J, Olofsson MJ, Hilden J H:S Hvidovre Hospital, familieambulatoriet. Ugeskr Laeger 1999 Sep 6; 161(36):5024-8 ABSTRACT In two Copenhagen University hospitals 12,885 pregnant women, seen during the period 1.8.1992 to 30.04.1995, answered questionnaires regarding consumption of alcohol, tobacco, cannabis and other drugs. The prevalence of cannabis use was 0.8%. Women using cannabis but no other illicit drugs were each retrospectively matched with four randomly chosen pregnant women in the same period and the same age group and with same parity. Eighty-four cannabis users were included. These women were socioeconomically disadvantaged and had a higher prevalence of present and past use of alcohol, tobacco and other drugs. No significant difference in pregnancy, delivery or puerperal outcome was found. Children of women using cannabis were 150 g lighter, 1.2 cm shorter and had 0.2 cm smaller head circumference than the control infants. Controlling for the child's sex and maternal use of alcohol did not eliminate the significant differences in birthweight and length; however, they were eliminated by controlling for maternal tobacco smoking. It is concluded, that the use of cannabis is not a major prognostic factor regarding the outcome of pregnancy, but is an indicator of low socioeconomic status and use of other substances.

Dödlighet: Man kan faktiskt inte dö av cannabis till följd av överdos. Eller ja, teoretiskt sett så kan man ju det, men i praktiken är det en omöjlighet. Man måste röka/äta enorma mängder, risken är betydligt större att man dör av kolmonoxidförgiftning/syrebrist eller att magsäcken spricker än att THC:n giftighet orsakar döden. Tabellen nedan anger måttet mellan aktiv:dödlig dos, dvs dosen man behöver för att känna effekt, i förhållande till dosen för att dö. Forskningen är gjord på möss, eftersom dödlighetsstudier på människor aldrig har förekommit. Här är en uträkning om hur mycket cannabis som skulle krävas för att döda. 0,1g för aktiv dos, och inte mindre än 4000g för en dödlig dos.

När alkoholen bevisligen har fler och större negativa effekter, inte bara sett till dödlighet och skador på missbrukarna, utan även till brott mot andra människor begångna av den påverkade, så blir det väldigt svårt att i en debatt kunna fortsätta tala för ett fortsatt förbud. Därför försöker narkotikamotståndarna undvika det ämnet i debatten. Om alkohol ska jämföras med cannabis så måste det vara i samband där alkoholen har en fördel, exempelvis att den lämnar kroppen på 3 dagar, cannabismetaboliterna (där huvuddelen inte är psykoaktiva) utsöndras ju som ni kanske vet i en period som kan vara mellan 2 och 60 dagar, beroende på olika omständigheter som nämns i texten om urinprov.

Det förekommer även jämförelser där man visar att alkohol bara består av ett ämne, när cannabis består av ca 400.. som att det skulle spela någon roll i en farlighetsbedömning? Lyssna själv på debatterna. När alkoholjämförelsen kommer så kommer de att till varje pris försöka byta ämne eller slingra sig. Medger man att alkohol bevisligen är farligare så har narkotikamotståndaren förlorat stort. De kan inte förklara varför en substans som orsakar mer problem än den olagliga kan vara laglig.

Gatewayeffekten: Det är den s.k gatewayeffekten som verkar vara narkotikamotståndarnas bästa vapen i dagsläget, dvs "börjar med hasch, fortsätter med andra droger". Men är det egentligen så konstigt? Cannabis är den mest använda illegala drogen i Sverige, därför borde den rimligtvis också vara den första illegala drogen som folk kommer i kontakt med. Det är inte cannabisens effekt som ger ett behov av tyngre narkotika, de allra flesta personer som röker cannabis kommer aldrig att ta några andra droger. Dock är det inte alla personer som rökt hasch som blir nöjda av drogens effekt, den anses vara för lätt. Det var inte deras drog, så de börjar ta amfetamin, benzo eller opiater istället. Några år senare så sitter de där i TV och säger "jag började med cannabis, och sen satt jag där med en kanyl i armen". Jag hävdar att det inte är cannabisen som gjorde att de hamnade där. Det var deras flykt från verkligheten, begäret efter en annorlunda verklighet som gjorde att de hamnade där.

Jag gör en jämförelse för hur rimlig gatewayteorin är: Pelle började med en dag med att ta en extra skiva ost på smörgåsen. Sedan började han äta godis varje dag och blev stamkund på McDonalds. Efter några år av matmissbruk så vaknade Pelle upp på sjukhuset till följd av en blodpropp på grund av allt fett som slammat igen hans blodådror. Och det var den där extra biten ost som gjorde det! Om Pelle inte hade tagit den där ostbiten i början så skulle han aldrig fått en blodpropp.... Är det en rimlig slutsats !?

Men ändå hoppas jag att inte du inte vill bli en del av statistiken. Tacka NEJ när du blir erbjuden tyngre droger. För vissa droger så stämmer skräckpropagadan väldigt bra överens med verkligheten.

Denna sidan uppdaterades senast: Friday 11 September 2009 16:14.